Det är dagen efter.
En sån där dag då normalt folk har baksmälla.
Sara halvligger i soffan och grymtar ohörbara svar.
Vi gör detsamma skidskyttetslappTVtittande överdästa efter inmundigande av läckra matrester från Erwin o Julias fabricerande. Inklusive Mor Ingegerds suveräna cheesecake.
Lördag var det alltså STORT kalas. Vår alldeles biologiska dotter SARA firade att hon nått opp till 50-årsstrecket.
Till detta kalas har hon bjudit in vår utvidgade familj. Alla sina syskon. Inte bara Bror Nils utan även Bror Lasse, Bror Andreas, å Bror Örjan å Bror Jafar. Åsså Syster Desiree å Syster Ameli. Med respektives respektive.
Åsså alla släktingar å vänner i övrigt. En binge vänner ifrån Missionsförsamlingen här i Årjäng där Sara växt opp. Där hon var ”församlingens alldeles egna barn” som goa Gerd i Holkenäset uttryckte det en gång i forntiden. Åsså arbetskamrater. Karin, Louise å Sofia som tillsammans med Saras ”privata kontaktperson” Katarina Lämås å Desiree å Liv var de som var utvalda att sitta vid Saras honnörsbord. Åsså ”chaufför” Monika som ända ända ifrån Gåsborn skjutsade Saras arbetskamrater.
Med ytterligare många flera.
Nån Granne knacka på morron och berätta att hon å hennes Håkan blivit tvärsjuka under natten. Tråkigt tråkigt fast det gynnade ju de som anmälde sig så sent som på festdagen. Fint att även de fick plats.
Det var alltså ganska rörigt innan vi alla fick plats där i Equmeniakyrkans församlingssal. Och rörigare blev det. Man fick nämligen inte sätta sig hos sina bästaste kompisar så som man alltid gör vid kyrkkaffet. Ingegerd o Lennart hade varit fula nog att skriva placeringskort där målsättningen var ett ingen skulle känna alla vid sitt eget bord. Det var nämligen bara Sara som kände alla sextio-talet gäster.
Jag menar – vem skulle veta att Saras allra första fröken, 86-åriga Margareta skulle sitta där? Hon blev jättekompis med Edvin, dryga arton år,
programmerare.
Detta blev roligt. Roligt oxå när Lennart gick runt med mikrofon och avkrävde varenda gäst information. Namn, Bostadsort samt relation till Sara. Detta gav upphov till många goda anekdoter. Alltifrån när bror Nils bekände att han för 35 år sen gömde Saras Crescent-cykel i skogen till när Ture stolt berättade att han varit kompis med Sara sedan elva månaders ålder. Eller när Torsten pratade om familjen Annorlunda.
Och alla, alla pratade om Sara Kramar. Ni vet – en kram är go att få ifall man vet att den är ärlig. Det finns inga ärligare kramar än Saras!
För att det ska bli en levande fest så signalerar köket plötsligt att tre av fyra ugnar har lagt av. Skönt med proffsigt köks-personal som inte går opp i limningen. Daniel, Ove å flera till ränner runt för att åter-säkra elektriciteten.
Ja – vi får mat. Benfri kotlettrad å potatisgratäng. Å en massa fina sallader. För att det skulle vara jämlikt så var all mat gluten- o laktosfri. För Saras skull. Men även brorsdotter Ellie var salig ”idag kan jag äta precis allt!!”
När vi ätit och rapat färdigt så höll Bror Nils ett mycket fint tal där han sa att han höll med alla att Sara alltid är snäll och kramgo. MEN att hon har en egen vilja starkare än man kanske tror. Åsså avsluta Bror Nils med att försiktigt fråga ”tar vi alla Sara på allvar?”
Vi sätter oss tillrätta igen och försöker slappna. Men inte går det.
Helt plötsligt står Saras kompis Malte där på scen. Stand-up-komiker Malte Hallkvist med gitarr och allt. Han sjunger med oss å han sjunger för oss. Och han för lite halsbrytande kommunikation. Han frågar vem som är Normal i rummet. Ingen vågar påstå det. Lika lite som ingen vågar erkänna ifall han heter ”Åke”. TYPISKT säger Malte å utlägger vad å varför saker Typiska
Roligt!!
När Malte försvunnit kommer vår egen kapellmästare Natanael och sjunger med oss. Ett sju minuter långt potpurri med Saras största idol – Carola.
Sedan håller SARA sitt Tack-tal. Totalt egenproducerat.
Vi varvar ner kvällen med att dricka kaffe och äta av den där underbara cheese-caken.
Detta var mitt minne av denna Goda Dag. Ursäkta alla vänner som tillfört ännu mer till Festen och mitt dimmiga ”dagenefterjag” missat.
TACK SARA FÖR ATT VI FICK VARA MED PÅ DIN FEST!
Ps. Sara har piggnat och grottar just nu ner sig i alla, alla presenter. Och de tusen blombuketterna!
å lyssnar igen på gratulations-sången som kommit på nätet ända ifrån Australien!! å……..
