Rasism, det bara måste vara definitiva beviset på människans Dumhet.
och Egoism.
Jag menar – en lära att hudens pigment-färg ger upphov till individens slutgiltiga IQ.
Jag sa – DUMHET
En klar underdrift.
Självklart inget nytt under solen. Judarna spottade på Samarierna på Bibelns tid. å Triangelhandeln med svarta slavar till Amerika under 15-1700-talet kan inte ha undgått någon. Européers barbariska kolonisation av Afrika , Japans förnedring av Korea. etc. etc.
Behöver bara titta på bytänkandet härhemma.
Visst är det överrepresenterat av aborginer in Australiensiska fängelser lika väl som det är alltför stor andel svarta internerade i USA.
Men det är inget bevis för att den olik-vit-färgade rasen är av lägre rang och densitet.
Vi pratar fördomar hos alltför stor del av vårt eget folk. När de som öppet vågar stå för dylika åsikter så pratar de gärna om 5% drägg.
Hur många procent välartat vitt drägg kan vi i så fall räkna opp??
Vi är Goda Vi är Onda Växer opp med olika förutsättningar. Förutsättningar och tillgång till Mänsklig Värdighet är förmodligen viktigaste grogrunden till att utvecklas till ”god samhällsmedborgare”.
Många Nysvenskar mår inte bra i vårt klimat och kultur.
Då kommer den Vackra åsikten att det är bättre att hjälpa till i respektive hemländer. Samtidigt som vi kraftigt skär ner Statliga Bistånds-budgeten.
Hörde jag någon viska ”dubbelmoral” TACK
Jag hör oxå alla som nostalgiskt pratar om gamla goda tider då vi slapp trängas med olikfärgade.
På den tiden då vi själva fick göra de underbetalda lort-jobben………
Återigen – jag säger verkligen inte att vi är nazister. Jag säger bara att det är intressant att jämföra dagens utveckling med 1930-talets Tyskland.
Med kraftig Segregation, med förslag på Angiverilagar och – tyvärr – mycket mera.
Först kom de för att hämta judarna , men jag höjde inte min röst, för jag var inte jude
Sedan kom de för att hämta kommunisterna, men jag höjde inte min röst, för jag var inte kommunist
Sedan kom de för att hämta fackföreningsfolket, men jag höjde inte min röst, för jag tillhörde inte någon fackförening.
Sedan kom de för att hämta mig, och då fanns ingen kvar som kunde tala för mig (M Niemöller)
