Vi har en RENT fanttastisk natur. Underbar att titta på. Underbar att ströva uti.
Ifall vi inte snubblar över en sopsäck, trampar i ett bilbatteri eller går vilse i en taggtrådshärva.
Mina förfäder som levde nära naturen, de körde plåtskräpet ut i skogen. På nåt sätt är det ändå lite mera förlåtligt. Fastän de dagligen å stundligen följde naturens växlingar så inte fattade de på riktigt att ett plåtschabrak eller en utsliten melass-tunna skulle finnas kvar efter sjuttifem år.
Kärnavfall är oxå skräp. Sånt där skräp som inte försvinner utan är lika livsfarligt om hundratusen år. Tänka sig…… vad gör man? Vi kanske kan gräva ner det? Om vi gör ett hål på hela FEMHUNDRA meter djupt – då måste det väl lösa sig. Visserligen börjar kopparmantlarna att rosta efter några år – men har vi grävt nog djupt kan väl ingen märka nåt.
Eller?
Simplare skräp kallas för Plast. Exempelvis. Det fanns inte på mina förfäders tid så de är lite ursäktade. Jag menar – Gammal Kärlek rostar ju förr eller senare.
Det gör plast oxå. Men då måste man leva länge.
Plast är ett samlingsnamn för ett antal syntetiska material som numera används typ – överallt. Plast består i princip av polymer, dvs en stor molekyl som består av en rad molekyler…… Ifall nån fundera.
Det tar ungefär 10-20 år för plastpåsar att sönderdelas till mikroplast…… men som det tar hundratals år innan den bryts ner…..eller än mycket värre.
Det har varit mycket snack om plastskräp, plastpåsar å skatter. Något som Liberalerna genomdrev medan Miljöpartiet fick all cred……. å skit.
Hur det är å inte – det där med skräp borde väl åndå vara nåt. Nåt att plocka bort….
Ifall min soptunna är så anorektisk att jag kan hoppa över åtminstone varannan lämning då blir jag lite nöjdare. Under förutsättning att det inte ligger i slasken eller i skogen förstås.
Jag är verkligen inget proffs men jag gillar att gå i skogen å plocka svamp och bär.
Ett av mina favoritsvampställen går jag nästan inte till längre. Ligger lite avskilt men med en bred parkeringsplats. Tydligen lämpligare plats att hiva dynga vid istället för vårt kära Furskogs Återvinningscentral.
Inte nog med sopsäckar, plastpåsar å divers skräp. Nästan värst är små pappersservetter. Jovisst – de förmultnar rätt så snart. Men de finns överallt. De finns fortfarande när man traskat hundra meter in i skogen. Det är äckligt. Det är äckligt därför att papperslapparna är minnesmärken av att nån torkat sig i röven en lördagsnatt.
Jag vill inte trampa i den skiten. Jag vill inte trampa i skit. Nej – jag vill inte.
Förutom detta har vi tomter som är för fulla av skräp. Oljefyllda bilar, frätande batterier, byggmaterial. Å dessa finns inte bara i trädgårdar – tyvärr har vi även ett antal skrotbilar skräpande runtom i vår kommun. På parkeringsplatser, i skogen etc.
Jag påstår med emfas att detta ska vi ta i med hårdhandskarna emot.
Vi är väldigt glada för färska pressreleaser som talar om att nu ska vi jobba med detta.
Snälla – hjälp till att sätta tummen i ögat på oss. Markera oss, godkänn inga floskeluttalanden om att det är kolossalt dyrt arbete, det är många byråkratiska regler som ska övervinnas .
Torde vara bull-shit.
Och är det en verklighet så måste vi ta tag i verkligheten.
Ibland möter jag Dig på gatan. Du har en fråga, en fundering. Om skräp eller nåt annat som är viktigt för Dig. Du skulle bara veta va viktig Du är. Att Du visar på saker som vi kanske missat. Eller att Du ger oss energi att än mer kämpa för den fråga som Du lyfter och vi redan jobbar med.
Vi vill ha en Ren, NaturLik Kommun
T A C K. ! !
Artonde September är Stora Skräpplockardagen i Sverige.
Tjugohundratjugoett är Stora Skräpplockaråret !!
