Alla har vi våra förebilder. ”Idoler”.
Henrik Nouven (f.1932 Holland). Nouven var en upphöjd viktig akademiker. Professor, författare och teolog. Gästprofessor på Universitet i flera decennier.
Trots sin berömmelse var han inte nöjd. Han gjorde 1985 en totalt radikal förvandling av sitt liv och flyttar in i ett kommunitetsboende, L’arche. Där lever han sedan de sista åren av sitt korta liv helt tillsammans med vänner som hade intellektuella funktionshinder.
”Jag fann ett eukaristiskt centrerat samhälle” uttryckte Nouven detta akademiskt vackert.
Den vanligaste frågan Nouven mötte på sin kommuniteten var ÄR DET NÅGON SOM SKA VARA HEMMA IKVÄLL?
Vara Närvarande.
Något tänkvärt för vårt Duktighets-samhälle.
Något att fundera över i hängmattan, badstranden eller blåbärsskogen.
Nu några veckor när de flesta av oss slipper vara Duktiga på kontoret, i kommunhuskorridoren, bakom automatsvarven. Inte ens i gym-lokalen.
Fast Du som finns bakom skyddsvisiret måste kanske vara Duktig även under sommaren. För Vår överlevnad.
Vi har aldrig i vårt land haft det så bra materiellt sett. Förmodligen har vi aldrig mått så dåligt som nu. det finns forskning som visar att upp till varannan svensk nån gång funderat på att själv avsluta sitt liv.
Bedrövligt Förskräckigt.
Vi måste leta opp Livsvärde utanför ekorrhjulet.
Som parentes vill jag skjuta in ett råd från Boken med de röda pärmarna. Boken som har så mycket Vishet. Där finns huvudregler. Regel nummer tre lyder Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. Tänk jag tror att det finns en hemlighet här. En Dag I Veckan Som Jag Gör INGENTING förståndigt.
Mina föräldrar, små jordbukare för sjuttio år sen var väldigt noga med att ”helga vilodagen”. Aldrig ens om regnskyarna hängde tunga och grannarna räddade skörden, aldrig att pappa skulle köra hö på en söndag.
Lagiskt? det kan Du tycka.
Men den som sliter från klockan fem på morron, sex dagar i veckan, för den är det välsignat gott att ligga på sofflocket en dag.
Mjölka korna gjorde dom förstås. Dom levde ju I NATUREN.
Du å jag sliter inte alls lika hårt. Inte fysiskt. Men vi är total-hajpade och totaluppkopplade 24/7.
Jag tror inte det är bra. Jag är så dum så jag t o m skulle vilja stänga alla affärer på söndagar.
Gå ut och plocka blåbär vetja!!
Jag har en dator fast jag begriper inte så mycket. Det senaste så som jag läst i tidningen, det är TIKTOK, som är på väg att passera Snapchat i populäritet. en app med korta snuttar där Du får se saker som attraherar främst unga tjejer. Absolut intressant – antar jag – men ytterligare ett fångstgarn som väver in oss människor i ett sorts beroende.
Vad är viktigt?
Jag sa till Ingegerd i morse ”tror inte alla människor kan följa en ynglinga-rävs framfart bara genom att titta ut genom sovrumsfönstret.” I fem minuter tillfredsställde detta mig.
En söndag morron. En söndag som vi skulle göra INGENTING.
Jorå, vi är inte alls nå bättre. Även vi fyller den sjunde dagen med aktiviteter. Och ibland måsten.
Så vi kanske inte hinner landa.
Så vi kanske inte hinner höra ÄR DET NÅGON SOM SKA VARA HEMMA IKVÄLL.
Vara Hemma.
Vara NÄRVARANDE
Inte vara lediga för att Du ska göra mindre. Egentligen inte. Snarare för att Du ska orka göra mer. Mer Närvarande.
Jag har inget emot att Du hoppar av Ditt superviktiga jobb för att leva i en kommunitet med handikappade. Men det är inte kravet.
Kravet är att Du ska vara Närvarande. Orka vara Närvarande.
Min vän ringde i går morse. Nu är det synd om mig farfar hörde jag i telefon. Jag har blivit körd till Örebro med helikopter för jag har kapat av min tumme
TYSTNAD. Tystnad.
Ja det kanske inte var ”livet till låns”. Jo – vi har verkligen livet till låns. C berätta att hade jag vinklat kapen fem cm hade man funnit mig i en blodpöl
Helt plötsligt är bucklan på bilen inte så viktig. Eller målet som Degerfors gjorde. Eller det extra kilot vi gått opp nu i sommar.
Frågan kommer – Är Det Någon Som Ska Vara Hemma Ikväll
T