FARIDS ASYLVECKA FEM PARIS

Hej Lennart! Nej det är lugnt den här veckan

Så sammanfattar vår Vän Farid vad som händer runt honom i Paris.

Vi vet att F varit på ”vecko-samtal” hos Migrationsverket, vi tror att de har pratat försäkring. Vi vet att F funnit en kyrka där man har språkundervisning en em i veckan och att någon där även kan svenska.

Men det blir inte så mycket att fylla en vecka med. Sju dygn, etthundrasextioåtta timmar, tiotusenåttio minuter etc…. Lite matpauser, lite sova…….

Veckan blir grå. Paris blir grått. Det enda som är livat är att det fortsatt står still i trafiken. Längsta strejken på åtm trettio år. Men F å hans vänner har ju tid att promenera. Jojo.

Paris är stort.

Absolut kan man fråga varför F drog. Det fanns ändå ett Inhibitionsbeslut som innebar att ingen gränspolis kunde komma och haffa F precis idag.

Och i Årjäng hade F en bra skola där han enligt lärare o mentorer utmärkte sig som en duktig och ambitiös elev.

Och här hade han möjlighet att jobba lite timmar på en pizzeria. Här kunde han i Högelian göra tråkiga ved-pass med Lennart och han kunde hjälpa Ingegerd att städa och laga mat.

Här i Årjäng fanns fotboll på fredag- och söndagkvällar.

Här i Årjäng fanns naturen, här fanns skidor kanske) hjortron, skogsutflykter och paddling.

Nu går F på Paris gator och har det enbart tråkigt.

Varför gör man så?

Jag tror att svaret kan sökas i en sammanlagd psykisk press i längtan efter att få ett – positivt – besked. När F inte fått svar fortfarande efter fyra år så pallade han inte längre fastän han hade det fysiskt bättre i sitt Sverige.

Så stark kan en press bli.