Denna gången är det dock förklarligt försvarligt.Försvarligt att jag inte begriper. Jag tänkte i dessa aktuella tider fundera kring Nobelpris. Inte Litteraturpriset och de Svajande Aderton. Inte Fred å inte Ekonomi. Utan de där tunga vetenskapliga som jag verkligen INTE begriper.
Som så ofta så vet jag INTE.
Medicin som jag inte fatta nånting men där det var bra för botande av Cancer. Alltså bra
Kemi som handlade om den – för en tid sedan – revolutionerande upptäckten av Litium för uppladdning. Om inte annat så borde den vara en ögonöpnare för en del av mina såta vänner. De där såta vännerna som förfasar sig över Elcyklar därför att de har Litium-batterier. Litium som i bl a Kongo bryts genom barnarbete. Väldigt riktigt att förfasa sig över dessa barn-övergrepp. Men alltså förhoppningsvis ögonöppnare när vi noterar att vi dagligen, kanske ett tjog gånger, använder batterier med litium. Datorer, mobiler, sparkcyklar, kameror, klockor, etc. etc. Alltså, i mycket bra grejer – men sluta aldrig att protestera mot barnarbete.
Fysik är ändå det jag fastnat för. Inte främst den coole amerikanen Jim Peebles som vid skrivbordet i decennier har räknat o kalkylerat ut stora frågor i samband med Universums begynnelse och utveckling, Genom att finna ett annorlunda brus i universum, begripa att detta var resterna av ett ursprungligt ljus – numera osynligt. Utifrån detta kunde Peebles räkna ut mängd materia som skapades vid Big Bang och även förstå hur sedan materia klumpar ihop sig till galaxer. Jag säger igen – Jag Begriper Ingenting! Han har nog en avancerad mini-räknare ändå. Kanske med litium-batterier?
Detta måste väl ändå vara det ”stora” Fysikpriset. Av speciell anledning är jag ändå mer intresserad av schweiziska ungdomarna Mayor o Queloz (endast 77 o 53 år gamla) som ”råkade” vara de första som upptäckte en Exoplanet, dvs en planet i annat solsystem som roterar runt en solliknannde stjärna.
Idag har man upptäckt 4000 sådana exoplaneter. Och man kalkylerar att det kanske finns nån miljard av dem.
Jag fjärmar mig från själva vetenskapen till det som alla medier, alla journalister spekulerar om. KAN DET DÅ FINNAS LIV PÅ EN ANNAN PLANET? Denna fråga verkar vara mer intressant än alla fysikaliska uträkningar och vetenskapliga experiment. Och de experter som tillfrågas måste ju svara ”det vet vi inte” – och så blir spekulationerna än starkare.
Hur osannolika de än är…..
För mig som Tror på en GUD, på något som är än större än vad jag i all fantasi kan räkna ut – för mig är det här bara fantastiskt.
Vi glyttar på dörren, dörren till universum. Därute finns galaxer, stjärnor och Vintergator. I all oändlighet så som vi kan förstå. Och så finns det världens minsta plutte-planet, Tellus.
På den finns det LIV. Tänkande varelser som kan Älska. Som kan Förstöra.
Bara Endast på denna plutte-planet tror jag. JA JAG VET INTE.
Men än större blir Makro-kosmos ifalls man vänder på kuttingen och betraktar Mikro-kosmos. Ifalls man fotograferar och kalkylerar inåt i Nano-termer. Inåt inne i Din kropp. Då ”upptäcker” man ett liknande osannolikt oerhört kosmos med atomer, neutroner och protoner. ”planeter som roterar runt en stjärna”.
JA, JAG VET INTE. Jag vet inte hur man kan låta bli att TRO.
