Jag har varit med om ”allt”. Jag har hört ALLT.
Har man stått vid bärvågen i tjugo år, ja då har man hört allt.
Då har man mött Carola som alltid – i andra bärplockares närhet – alltid när hon kom med sina kontar sa att det ” var lingon opp till knäna”. Då har man satt stegräknare på Åke och efter säsongen konstaterar att Åke jagat kantareller i åttio(!) mil. Då har man haft kontakt med Jan som ringde å fråga om jag kunde stå för kilo-priset hela dagen och sedan gav mig återkommande feedback från olika öar han besökte med sin båt, varpå han dök opp kl 21 med 52 kilo kantareller.
Du vet såna där breda bärplockare. Jag har mött dom som plockat ihop dubbla, breda plockare å så en liten jutesäck som uppsamling. Den blev så tung så den måste släpas genom lingonriset. Eller môlte-plockare med dubbla livremmar. En fäste de hinken i så att de kunde plocka med bägge händerna. Men det var inte i Värmland…..
Ledsen att jag slarvat bort kortet på han som kom med en bilsläpkärra full med lingon. Löst i kärran!! Det var 750 kilo.
å så vidare.
Tänk så mycke lögner å överdrifter jag hörde under dessa tjugo år. Tänk så mycke livsberättelser å så mycke hemligheter jag faktsikt fått härbergera.
Å tänkt att det ändå var jag som lurade dom. Köpte Bär o Svamp i tjugo år fastän jag är Färgblind. Men det berätta jag aldrig.
Det var en rolig tid för mig som gillar människor. Det var en stressig tid. Det var en vansinnigt stressig tid när produkterna skulle ut till färskvarumarknaden inom 48 timmar för att fixa å konkurrera mot importvaror. Det var månader med arbete 24/7 som verkligen drabbade familjen.
Idag har jag möjlighet att ta tillbaka en del av detta. Idag är jag guld-pensionär å idag kan jag faktiskt hela tiden göra just det jag vill.
Vilket Guld!!
Under höstmånaderna – när vi nu kommit hem från vår tågluff – så tillbringar vi en del tid i skogen. Lite grand försöker jag ta igen även det jag själv missade under de där tjugo åren.
Jag såg mera bär o svamp än de flesta. Jag såg hjortron, blåbär, (odon), lingon, hallon, kantarell, KarlJohan, trattkantarell, trumpetsvamp, taggsvamp å fårticka.
Men jag såg allt detta bara vid bärvågen. Nu trampar jag själv ut i skogen. Jag blir aldrig ett proffs. Aldrig som Jan, Åke eller Carola. Nej inte ens i familjen är jag proffs. Följer Farid med så plockar han fyra kilo medan jag finner ett kilo. Håhåjaja.
Ingegerd skickar gärna iväg mig ensam för att plocka hjortron. För det mesta kommer jag hem tomhänt. Men finner jag lite bär, då följer hon med nästa gång. Jag är ju färgblind…… Har aldrig förstått hur hon tänker…… Vi fick ändå ihop tio kilo môlter denna säsong.
Jag finner svamp, jag finner bär. Lite grand. Å jag har förmånen att få njuta av allt detta guld. Färgbinda jag får njuta och jag slipper åka tunnelbana för att finna guld-skogen. Ofta räcker det med vandringsskorna eller trampcykeln för att nå GULDET.
,
,
Ju äldre man blir desto bekvämare arbetsställning måste man ha
