Näste blogg luttter Du skrive åm O-Ringen sa Marianne.
Javesst. Jag är impad. IMPONERAD.
Jag är impad av ungefär allt. Organisation, Funktionärer, Tävlande, Ordning, Humör, Inställning…..
Jag tänker – Detta måtte väl ändå vara den sista resten av Idrottens Riddare. Självklart finns här oxå tävlingsinstinkt å kämpaglöd. Den egoistiska vinnarskalle utan vilken man aldrig hamnar högst opp på prispallen. Självklart finns här både Sverigedemokrater, Varghatare, Försovare, Snåljåpar å Viktigpettrar. Men i den “familj” vi fick sitta i randen av denna vecka upplevdes bara det ljusa.
“Varför orienterar Du inte själv Lennart?” Joo, det var ju en fråga. Visst går det åt skogen för mig ibland. Å visst finns det många som kallar mig för “kontroll-freak” så det borde ju passa bra. Men Nej…. jag är taktlös, tonlös, färgblind, virrig mm. Jag får nog säga att Bättre med ett tramp i klaveret än tio i skogen.
Jämför med förslagsvis en dansbandsfestival där Du på några timmar delar ut tusentals muggar vatten, ska sedan städa i skogsgläntan och finner som bilden visar. Såklart jag är impad. Hur kan jag bli annat än impad när det kommer tio-åriga killar o frågar var sopsäcken finns.
Gillar verkligen det sunda bonnförnuftet oxå.
Resårsängarna från anno dazumal som fraktas med till O-ringen varje år. “Förskräckligt” skulle Du å ja tycka. “Totalt lysande” säger vi när vi hällt i tretusen muggar vatten. Prata om Vattensäng!
Å så hade dom med järnspett och satte opp en massa träpinnar där runt serverings”borden”. Å alla lydiga orienterare staplade upponervända muggar. Totalt Lysande.
Det var många Tävlande oxå. 14-15000 tror jag. Såg bara en skog av välklädda ungdomar från sex till åttiplus år. Någon hette William å Jonas å någon hette Tove å sprang väldigt fort. Stod där i högen runt bordet å stretchade.
Å alla dessa ljusblåa funktionärer. De som sålde korv å lakritsremmar, parkerade bilar, körde bussar, startade tävlande, städa dass å sålde glass. De var oxå mellan sex å åttiplus. Det värsta var att man nästan kände sig ung där i funtkionärsstaben. Å man fick passa sig så man fixa å hålla samma muggihällartempo som tillbrings-granne Ingrid på just åttiplusplus.
Men vi hade allt ungdomar med oxå. Framtiden är räddad.
Å staben – hur kunde den va så lugn. Där gick de Britt-Marie, Magnus, Andreas å allt vad de heter å såg ut som att de inte hade nåt att göra. Våran bas Lars tyckte på lite sävlig Jarnske-
mål att vi kanske skulle börje nu. Å det fungera! Visst va det väl nån sur tant som inte fått nog långt toapapper å torka sig i häcken med – men dom, dom finns ju överallt.
Det var ett eldorado med folk oxå. Åldermannen som skulle rulta runt 1900 meter. Jag ha varit med länge sa han Jag har varit bas för O-ringen sex gånger. Men roligast såg nog den medelålders mannen ut som stod alldeles bakom vårt serveringsbord och “streakade”. Jag är ju alldeles för snäll som inte fotade honom. Det fanns även en orsak. Han hade råkat sätta sig i en stack med ettermyror “pissmyror” så han hade närgånget besök i hela sitt underliv. Han fick nog springa fort för att glömma denna svidande känsla.
Som sagt var “Jarnske Boda i Världens Centrum”. Garanterat varken förr eller senare har det varit så oändligt med folk i denna “by”. Skulle va roligt veta vad Herman å Georg på Nygårn, Reinhold på Nastere eller Nils Byström skulle töckt om detta.
Mett i slåttana!!
