Precis NU är jag färdig.
Precis NU har det gått 37 år och jag och Ingegerd är inte längre ägare till BISON Produkter.
Precis torsdagen den 1 Juni befinner jag mig i den anställdes situation. Igen. Efter 37 år
Jag tränar för högtryck på att tänka på hur chefen vill att jag ska jobba. Spännande!!!
Alla som möter oss förstår att vi är rejält glada och taxamma för vårt nya ägarpar Hans o Marita.
Paret som kom in från kylan.
Kunskap implementerad i Ödmjukhet, Entreprenörsskap å Social kompetens – “det måste bara gå bra”.
Jag är kraftigt nyfiken där jag sitter på första parkett och följer BISONs vidare resa genom världen. Självklart kommer det att gå bra – Vi Är Ju Bra..
Kanske – förmodligen – inte bara enkelt men med personalens stöd och engagemang så ska vi bara fortsätta att stabilisera oss som en etablerad spelare i Europa och övriga kontinenter.
Givet att grundpelarna med Kvalitet och Service och Närhet får leva i framsätet. Å varför skulle det inte få göra det.
Å som grädde på sylten så har våran egenhuggna ved landat på skjulbacken. Sådär 120 lösmeter gissar vi att det är. Här kommer vi att värma oss många gånger.
å själv då Lennart?..!!–?
Jo på ett sätt är jag nu framme vid det oskrivna vita arket som jag inte haft på 37 år.
Nu ligger det framför mig.
Jag vill återupprepa ett heligt löfte. Jag kommer INTE att arbeta mera bara för att jag blir pensionär! De ser ju så stressande ut….. Mitt ledord har alltid varit att jag ska ha tid. Tid för mig själv och tid för andra. Till och med som pensionär ska jag ha tid.
Först å främst hoppas jag givetvis att Marita å Hans ändå låter mig sitta vid skrivbordet en tid till. Hur mycket och hur länge bryr jag mig inte om att tänka på – tycker bara att det är såå intressant här på parkettplats.
Jag vill lära mig ett nytt sätt att driva ett framgångsrikt företag.
Redan första Friherredagen – torsdagen den 1 Juni är intressant och allomfattande.
Helt visst sitter jag och bläddrar lite i papper där vid nya arbetsplatsen på BISON. Men bara lite.
Ganska snart på förmiddan tar jag cykeln och trampar in till Vårdcentralen för att prata med en doktor om att jag som så många, många andra har lämnat ett förhöjt PSA-prov. Två reflexioner – * Ifall det är nödvändigt att klämma på prostatan, varför är den då placerad så djupt inne i häcken?? **Livet är Dödligt.
Sen så är det så att just den Första Juni så celebrerar Ingegerd och jag. Denna Första Juni så är det förtiåttonde gången vi celebrerar. Att vi kamperat ihop och delat bra mycket ljuvt och en hel del lett i 48 år. Vi celebrerar denna dag på lite olika sätt. Denna gången i Sellre, fika – med lite obekväm känsla – på Golfrestaurangen å sen relax vid Snarkils kraftstation.
Vi läser varje år Bibeltexten från 1 Korintierbrevet kap 13. Det handlar om KÄRLEK
om jag har all tro så att jag kan förflytta berg, men saknar KÄRLEK, är jag ingenting. Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar KÄRLEK, har jag ingenting vunnit.
Dagen går till kvälls denna första Friherre-dag.
Vi landar vid TVn och hör farbror Trump kraxa om att USA är orättvist behandlad och USA som spyr ut allra mest dynga vill inte längre vara med och uppfylla det mödosamt ihopskrivna Paris-avtalet.
Vi går kluvna till sängs.
Livet är en dans på rosor. Törnena sticks.
,