Det är tungt. Det är verkligen synd om oss. Gråa, trista, regniga mörka november. Allt är svårt. Vill det sig rejält förskräckligt illa så blir jag förkyld oxå.
Jag har en kompis. Han är som alla vi andra. Han jobbar hela veckan lång å på fredag somnar han framför Skavlan kanske med en halvdrucken bira i handen. Brajt som han är spelar han gärna bridge. Fiskar nån gång. Åldern tar väl på honom som på oss alla. Fast vem vill inse det. Diabetes sen många år. å “hjart-snûrp”. Kanske han skulle vara mer noga med maten. Motion är viktig, men mest i tanken. Han är alltså precis som alla vi andra.
Fast inte riktigt. Han har en alldeles egen baby som står honom kärt. Han har familj men inga biologiska barn så hans affärsrörelse har blivit mycket av det han lever för.
För en månad sen kom katastrofen. Mitt i natten blir han väckt av katastrof-beskedet att hans “baby” Bugano brinner. Han kastar på sig byxorna och rullar nerför backen. Där står hans livsverk i ljusan låga. Det hade tagit sig i en gavel, krupit under plåten och väl inne fanns hur mycket brännbart stoff som allra helst. Tyger, garner, blixtlås å kardborreband.
Nu bara en askhög. ALLT hade brunnit ned. Allt hade brunnit upp.
Som ett förkolnat monument står det antika kassaskåpet ensamt kvar bland ruinerna.
När Du får chansen att följa en vän på vandringen – missa aldrig det! Du fåra vara med om upplevelser som aldrig går att skapa på annat sätt.
Jag mötte Kjell-Olof redan under helgen. En apatisk K-O med tom blick som speglade meningslöshet. Den briljante schackspelaren Kjell-Olof “Pjäsen” Johansson kommer nästan inte ihåg sitt eget namn. V A R F Ö R………..
så börjar orden komma. Sorgen, Chocken, Bitterheten. Bitterheten står ut ur öronen på K-O. Det är fel på Polisen. på Kommun, på Grannar, på Ungdomar, på Årjäng, på Försäkringsbolag. På allt.
Ändå går livet vidare. Det måste. När vardagen kommer så står K-O där igen för kanske 137:e gången å begrundar det som varit hans egendom. Nu med Försäkringsbolaget.
Redan nu kommer första ljusglimten. Inte pengamässigt men emotionellt. Man beslutar att öppna kassaskåpet fastän det är meningslöst efter dygn i brandhetta. Leif Låssmed får va med om lyckan att fixa opp låset och där finna – kanske inte pengar – men personliga dyrgripar. För att vara trygga hade Eva o K-O förvarat sina privata ägodelar där. Där fanns vigselringar, smycken o arvegods. Det var sotigt , men det var oskadat!!
Detta gör att Eva o K-O orkar börja att lyfta blicken. Men sömnen är det inte mycket bevänt med. Man ligger o sparkar i sängen. för matematiker K-O snurrar det siffror hela tiden. Hjärnan har startat igen och K-O inser både allvar och kan kanske även ana en möjlighet. Här gör Försäkringsbolaget ett mycket fint inspel. Utan anmodan erbjuder de en summa pengar i förskott för att lösa leverantörsskulder. Detta gör att Eva och K-O landar på fast mark. K-O har förstått allvaret och redan pratat med alla leverantörer. Alla beklagar det skedda djupt, mycket djupt. Många är generösa, men några ska ändå ha pengar NU. Även detta ordnat alltså!!
Och nästa positiva steg är gamla goda leverantörskontakter som tycker såpass synd om sin gamle kund o vän att de erbjuder god hjälp med inredning och varor.
Nu är det gamla speediga K-O igen. Han är plötsligt borta. Kommer igen efter nån dag å berättar att han kört 130 mil senaste dygnet och knutit fast de kontakter som behövs. Nu ligger gamla Lennart i lä igen. Nu ligger han i lä både i bridge, schack, huvudräkning å bilkörning.
Nu går det fort. Nästa som konkret visar en positiv sida är kommun som praktiskt hjälper till och förhandlar fram en affärslokal i Årjängs AA-läge för Nya Bugano.
Hörduni! Nu är det full fart igen. Eva har redan kört syträffar igen i lånade lokaler, K-O fixar redan kunders behov och onsdagen den 1 Februari 2017 hänger vi alla på låset vid Torghusets nyfräscha lokaler. Då har Fågel Fenix uppstått ur askan.
Jag är avundsvärd som fått vara medpassagerare på denna resa.
