Får jag känna mig obekväm med ordet Feminism fastän jag till fullo stöder devisen om “kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter och jämställdhet med mannen”??
Mitt “bevis” för detta är att alla vi på BISON – tre män å fyra kvinnor – har lika lön o förmåner.
Får jag ha goda vänner som är bögar å flator och ända tycka att naturens tilltänkta naturliga ordning är en relation mellan man och kvinna?
Jo jag vet att svär i kyrkan nu, men nån måste väl få säga det som så många tänker.
Du förstår, jag var barn på 1950-talet, mamma mjölkade korna och bakade bullar. Hon hässjade, lagade mat och när gubbarna sov middag så diskade hon.
Det kanske var en konstig könsrollsfördelning. Men det var klara roller. Roller som gjorde oss barn trygga.
Att det kunde finnas nån som rent fysiskt tyckte om människor av sitt eget kön fanns inte med på planeten.
Inte på min Tellus
Det förstod man först när man var nästan vuxen.
Det var kanske konstigt men det var tryggt. Man visste vem som var kille och vem som var tjej.
Hänger Du på nåt sätt med? Jag har idag med ålderns rätt en del erfarenhet.
Jag har verkligen goda vänner som är bögar. Likaså med flator. De som kallar sig asexuella. Ja även de som korrigerat kön.
Det som jag tycker är konstigt, det som jag inte orkar hänga med på är när vi mer eller mindre ska propagera för att leva “hur som helst”. När Hen är ett hedersord. När Mamma å Pappa kan se ut hur som helst å vara både en å två å fem.
När mitt älskade Miljöparti går i bräschen för dessa tankar.
Hu så Ni ska ifrågasätta mig. Hu……
Jag vill prata, jag vill fundera, jag vill föra dialog.
Förutom min egen uppväxt har jag en ytterligare insikts-utsiktspunkt.
Av någon märklig, förunderlig anledning får jag ofta sitta i goda samtal med medmänniskor.
Människor som är lyckade, människor som är misslyckade.
Människor som söker en mening.
Människor som söker en trygghet.
Då ställer jag mig ofta frågan.
Du växande släkte i en föränderlig värld, var är Din trygghet.
Du som är vilsen i Din själ, Du som hela tiden söker en famn att vila i.
Har Du inte ens könsrollen att luta Dig emot, hur vilsen kan Du bli?
.