Tror Du på Jesus?
Vi skruvar på oss vid den obekväma frågan.
Tror Du på Gud?
”Ja jag tror nog att det finns något sorts väsen som står högre än oss”
Kanske
Tror Du på det Onda?
JA
Obetingat JA.
Vi möter såpass mycket av den rena ondskan, av den dolda ondskan
av ondska i alla former så ingen, knappt ingen orkar förneka den dimensionen.
Ondska på alla nivåer.
Övergrepp i Syrien å Nordkorea
Övergrepp i barnkammaren.
Dödsfall å elaka sjukdomar.
Ovänskap å förtal.
Vi har ont i kroppen.
Vi har ont i själen.
Ett samhälle som svällt långt bortom människan
och inte kan hjälpa den som mår dåligt.
Där den redan skadade fortsätter att tilltygas som
en kula i ett flipperspel.
Ett samhälle som producerar människor som inte längre vill vara med.
Vem är sjuk?
Kanske samhället är sjukt å människan gör en frisk reaktion…….
Den märklige nordirländske teologen o filosofen Peter Rollins
formulerar det så här
”people often talks about the coming catastrophe
but to be honest, I don’t think it’s coming,
I think it is already here”.
Va ska vi göra.
Tror vi behöver leta oss tillbaka till det Solidariska Samhället.
Samhället där vi kikar ”om det ryker ur grannens skorsten”.
Vi får tillsammans bekämpa de grå elefanterna.
Don Quijote kämpade maktlöst emot väderkvarnarna.
Kanske för att han var ensam?
Ondskan måste inte segra.
Inte ifall VI bestämmer oss för att ondskan aldrig får ta makten.
Mycket av det onda är oförklarligt.
Mycket sorg o saknad är svart och obegripligt.
Ändå släpper jag inte drömmen om Abraham.
I Bibelns Moseböcker står det om Abraham att han
”dog efter ett långt liv, gammal och mätt av år
och förenades med fäderna”.
Tänk att få vara färdig med livet å känna att det ändå
inte är svart framför.
Jag har en Vän som jag besöker ibland.
Han orkar inte längre resa sig från sjukbädden.
Han är åttio år ung, Allan.
Huvudet är kristallklart och han pratar gärna om
allt som händer i samhället.
Å han orkar även planera det som skall.
Alla vet vi att en dag är vandringen slut,
men vi, gemene man, vi blundar gärna för det faktumet.
Min Vän har haft många timmars möjlighet att fundera.
Å så säger han helt plötsligt.
”Men det ska allt bli spännande å se vad som sker”
Å det rent lyser ur ögonen på den trötte mannen
med de friska ögonen.
Den minuten tror jag att ondskan inte behöver segra.
Å tänk Dig.
Innan jag hinner skriva färdig krönikan
kommer budet att Allan har somnat in.
Tänk Dig, en människa som levde ända tills han dog.
Jag tror han är hos Jesus nu.
Vad tror Du?
.