Go Morron Systers å Bröders.
Ännu en underbara vintervecka randas i vårt underbara landskap.
Förra veckan skrev jag om “Demokrati I Årjäng”. Aldrig någonsin har jag fått så många hejarop. Aldrig kunde jag tro att så många verkligen läser min enkla blogg.
Jag har fått riktigt mycket beröm. Inte för att jag skriver vackert eller att jag uppför mig väl.
Nej enbart att jag lyckades trycka på “frustationsknappen” hos Dig Årjängsbo hemma å i förskingringen.
Så många, många vi är som inte längre vill gå med på att förtal och personangrepp
ska prägla bilden av vår kommun.
Jag kan nu garantera att vi är tusentals i kommunen som inte tycker att man vet bäst bara för att man skriker högst.
Jag skulle sååååå hemskt gärna vilja att Du gräsrot på hög och låg nivå visar att Vi, Du å Jag lever. Visa att vi bestämmer minst lika mycket som den som skriker på vargen.
JAG VILL ATT DU RESER DIG.
ATT VI RESER OSS Å TALAR OM ATT NU RÄCKER DET !!!
Som jag skrev förra veckan så är det inte åsikterna jag vill åt.
Det är Demokrati att ha en åsikt om bygdeskolor, om torg och fibernät.
Men Demokrati innebär framför allt att varje människa har endast en röst.
I en Demokrati kan ingen tvinga någon annan att tycka, endast genom en dialog visa vem som har vettigaste lösningarna.
TACK TACK för att Ni reagerar.
Fortsätter vi reagera så kommer inte gnällspikarna att vinna och vi få behålla vår fantastiska kommun att bo i.
Det lokala livet blir dessutom mera intressant att leva när man kan ta del av olika parters ståndpunkter och finna en väg att vandra.
Fram för Maskrosrevolution!!
Själva har vi, BISON, varit i Kungliga Nollåtta en vecka.
Vi har visat opp oss på Möbelmässan, detta överdåd av interiör och design.
Dyrt, spännande, intressant, kontaktskapande.
å förhoppningsvis säljande.
Så får vi navigera vidare genom vinterkräksjukor, ralllybilar å Vasalopp.
Med i minnet denna vinter får jag även en oförglömlig lördag.
En lördag då vi fyra äldre gentlemän medelst långfärdsskridskor färdades hela Foxen- Stora Lee från Töcksfors till Dals Ed. En möjlighet som uppstår kanske en dag på femton år.
Tack Bruno för att jag fick va me på de, dela gemenskap å Guds sanslösa natur.
Men nu e de slut på festen. Nu får vi börja jobba.
Att den vita bussen säger “det stämmer” stämmer heller inte.
Numera