Gunnar på Hälletorpet, ni vet han som innan han blev agronom å högsta tjänsteman på Länsstyrelsen förnöjde sin omgivning med allehanda gamla deviser typ ”hinker å bonker å tratter å sekter å allt som hänger på väggene på ett förmögnare hus”. Han, Gunnar, han introducerade ordet TAUTALOGI för mig under en av de oändliga resorna med rälsbussen mellan Arvika o Koppom då i skolans barndom. Nån gång mittuppe i ett luffarschacksparti talade han om att det heter inte ”tårta på tårta” – det heter tautalogi.
Nu har jag gått i stora Mat-templet och sett Tautalogi rent konkret. Mitt bland alla lagerblad, turkisk yoghurt och grönsallad fanns en stort bord med – bananförpackning.
Jag blir helt perplex. Visserligen är det en kulturkrock när mannen från Värmlands-skogen kommer till nollåttalands big köpcentra. Men bananetui??!!??.
Naturen är fantastisk. Vare sig den följer Darwin eller någon annan Skapare så finns det så mycket färdigt och anpassat i naturen. Bananen med dess färdiga förpackning är bara en liten detalj. På Bison hade vi besök av en emballage-säljare. En nasare som vi alla som vill hjälpa oss att på ett ekonomiskt och varsamt sätt skydda våra produkter vid transport o lagring. Det finns papp, det fins plast, det finns bubbelplast å luftkuddar, det finns tejp å det finns spännband.
I bananens natur finns inget av allt detta. Det bara fungerar. Färdigt på trädet hänger bananklasen. Den plockas när innan den är mogen och fraktas tusen mil. Bananen mognar under vägen, skalet mörknar lite och talar om för konsumenten – ”nu är jag färdig att förbrukas”.
Och då ställer vi oss och tillverkar en stylad, formad plastburk i en gräll ful färg som talar om att i denna får det plats en banan. För säkerhets skull lägger vi bananförpackningslådan i en plastpåse oxå när vi Lyckliga går ut ur affären.
Vi klagar på tidsbrist och penningbrist. Tänk om vi skulle bruka bara lite grand av den tid vi ändå har. Bromsa opp, försöka tänka. Som vi på BISON säger ”vi förbehåller oss rätten att tänka självständigt”.
Vi kanske får mer pengar i plånboken om vi inte köper det där banan-etuiet?
Vi kanske får mera tid o pengar kvar ifall vi inte springer i köpcentret?
Vi kanske mår bättre innanför plånboken om vi går ut i skogen och tittar efter hur naturen fungerar ??