Var på en intressant tillställning under veckan. Politiker och Näringsliv möttes för att samtala om nutid o framtid. Mötet var välbesökt. Tror faktiskt inte att det var fritt kaffe o frukt samt god taco-buffé till slut som lockade den stora skaran utan just initiativet med samtalet mellan förtroendevalda o företagare. Programmet var späckat med presentation av såväl näringslivsförening som det politiska etablissemanget.
Svenskt Näringsliv var där och pratade läget länet i stort och visade många staplar. Kvällens höjdpunkt var Bengt Gustavsson från Bolagsbolaget mm som visade hur mycket man klarar bara man vill å törs. Mustigt framlagt med härliga ordvitsar.
Tanken från initiativtagarna var en typ av nystart. Efter mycket tjafs och efter en lång val- o eftervalssäsong så kör vi nu i Årjäng. Vi tittar på hur vi kan bli ännu bättre och lägger på ett kol. Fast alla tyckte kanske inte så. Det höjdes röster om att vi behöver pysslas om mera. Att gräset är så mycket grönare bortanför stängslet.
………..Jag har rest en del under 2010. För nån månad sen fick jag och frugan se mönsterstaten i funktion. Vi besökte landet där allt fungerar. Ingen klagar. Ingen hade det dåligt. Den Käre Ledaren hade ombesörjt allt i allra minsta hydda. På något märkligt sätt visste Den Käre Ledaren behov o tankar hos alla landets invånare. Inte så konstigt då att landet är totalt isolerat. Att dom inte har en aning om hur det ser ut bara någon mil bort. Det behövs ju inte när man redan bor i Paradiset.
Tidigare under året var vi i detta lands motsats. Det land som upphöjt själva marknadsekonomin till sin husgud, det Stora självtillräckliga Landet i Väster. Tänk jag gillade inte det heller. Vi mötte en massa intressanta, intresserade, ytliga människor. Vi såg rika människor, vi såg människor som lyckats. Gick vi runt hörnet såg vi oxå människorna som inte lyckats. De som kanske aldrig haft en chans pga fel hudfärg eller taskig barndom. Eller de som fått lägga hela sitt liv på att betala för en sjukdomsperiod. Eller de som trott att de hade råd att äga hus. Har aldrig sett så segregerat liv o samhälle.
I Sverige, i Årjäng har vi fortfarande chansen att välja. Inte tror jag på planekonomi med Den Gode Herden som bestämmer hela mitt liv. Å inte tror jag på en oskyddad marknadsekonomi där det gäller att ha tur eller rätt gud så att man hamnar i gångbar social klass.
Jag tror på marknadsekonomi omgärdad av etik. För vårt samhälle och oss som medborgare gäller det att bestämma vilka normer vi vill ska gälla. Hur ser vi på miljön, på ekonomisk brottslighet, på ryggdunkningar, på livsstil….När vi sedan bestämt spelreglerna så är det bara att tuta å köra. Vill Du va en lagspelare eller vill Du va lagledare? När vi vet reglerna och har som jag, valt att bli lagledare/ företagare då gäller det förstås att gilla läget!! Ifall jag inte tjänar pengar så kan jag faktiskt inte gå opp på kommunkontoret å klaga för det. Det är förmånen o ansvaret vi har för att vi får styra vårt eget liv. Att själva fixa vår lönsamhet. Var det inte för att vi ville slippa att bli omhändertagna som vi entreprenörer blev egna företagare….
Låt oss bli överens om att vi har spelregler som vi faktiskt bestämmer gemensamt. Låt oss sedan ta i de konkreta bekymren o glädjeämnena. Infrastruktur, bredband, byråkrati etc. etc. Garanterat är det inte slut på bekymren för lilla Sverige. Vi kan inte Tillväxt-guden och tro att han är för evigt saliggörande. Vi måste se problemen som våra egna.
Grina illa eller Grina glatt. Själv tycker jag det är roligare å va optimist…..