JULI 2009
Nu får vi vad vi förtjänar. Eller hur? Termometern står å dallrar runt tretti-graders-strecket och vi är rent bekymrade för att den ska smälta.
Detta som vi har längtat efter de fyrtio senaste veckorna. Är vi lyckliga nu? Orkar vi njuta? Det är väl inte så att vi pustar högt och redan längtar efter regn o svalka? Att vi mår dåligt för att gräsmattan och björkarna börjar dra åt det bruna, döda hållet?
Klart intressant. Allra helst vill vi ha nåt att längta efter. Kloka Wilfrid Stinissen skriver så här ”vi är på flykt från verkligheten..Nuet är bara ett transportmedel från det förflutna till framtiden…men hoppar vi över nuet så lever vi i overkligheten.”
Vi behöver träna på att leva NU. En rent förträfflig Sommar-läxa.
Vi behöver minnen och vi behöver historia. Och vi behöver ett mål för framtiden. Men lyckas vi inte leva just precis nu så är livet näst intill meningslöst. Faktiskt.
Och livet precis nu kan vara att njuta över U21-landslagets fina prestationer i fotboll. Eller att studera o fundera varför o varthän myran drar iväg det enormt stora tall- barret. Eller ligga i hängmattan och filosofera över tårnas längd o diameter.
Jag tycker det är viktigt att leva nu. Ändå måste jag hålla med kompisen Nalle Puh att ”fastän det är väldigt gott med honung så finns det ögonblick alldeles innan man börjar äta den som är nästan ännu bättre.”
Vi är och vill vara västerländska människor. Ibland behöver vi få influenser utifrån. Vi i nordväst förväntar oss att lycka är normaltillståndet och är olyckliga över att vi inte ständigt är lyckliga medan österländskt tänkesätt utgår från att livet är tufft så vi ska glädjas när vi har möjlighet.
Träna på det i hängmattan i sommar!!