Lennart Bryntesson - Banvakten

Tänker, filurar, orerar, funderar, provocerar, förändras, förundras.

april 15, 2019

DET GAMLA FÖRRÅDET

Det är NOSTALGISKT.

1929 – för fulla nittio år sedan – byggde rallarna en förrådsbyggnad till den då nya Järnvägsstationen i Högelian ägd av BJ, Bergslagens Järnvägar.

Stationsbyggnaden är en av tre identiska efter bansträckningen Mellerud – Arvika, det som så småningom ska bli DVVJ, Dals-Västra Värmlands Järnväg. I folkmun benämnd “De Vackra Vyernas Järnväg”. De identiska stationerna i Svärdlång, Högelian o Växvik.  Byggnader som förr eller senare förtärs av tidens tand.

Hit till Högelian järnvägsbygget kommer rallaren John Helmer Öman. Han kom för att bygga en järnväg och han fann Märta, en blivande hustru. Så han blev Högelian trogen i princip hela sitt liv.

Helmer jobbade hela sitt aktiva liv invid och på järnvägen. Han byggde järnväg och han skötte järnvägen. Med sin dressin var han banvakt och kontrollerade att tågen kunde köra tryggt. Godståg och Rälsbussar.

Hemma i stationshuset styrde fru Märta. Hon skötte expeditionen och hon sålde biljetter. Förutom godsmagasin, expedition och väntsal innehöll även bottenvåningen en liten lägenhet för familjen med tre barn. På övervåningen hade Järnvägsbolaget andra hyresgäster.

Så framgick livet i trettio år. 1958 tröttnade SJ som nu ägde banan och familjen Öman fick köpa ut Stationshuset.

Det finns fortfarande spår efter den strävsamma familjen. “De jobbade alltid” sa grannarna. Förutom arbetet på järnvägen så drev man tidvis handels-trädgård och sedermera genom dotter Lisa blomsteraffären i Årjäng Cederholms Eftr.

Överallt, överallt i hela uthuset och godsmagasinet fanns det spikar inslagna bara lite grand. Även till det fanns en lösning. Under senhösten tillverkade man begravningskransar. I Massor!!

Man åkte till Skutberget utanför Karlstad och plockade fin mossa och så band man kransar. I legio. Som sedan hängde i uthusen för att torka innan de såldes vidare.

Under godsmagasinet gjorde banvakt Öman ett bilgarage. Han grävde ut hela garaget FÖR HAND! Med spade och skottkärra.

Herrskapet Öman hade varken dator, mobiltelefon eller fritidsbekymmer.

Nästa förvandling för Högelians Station skedde 1974. Då flyttade det tämligen nygifta paret Bryntesson in i huset. Av ett skäl som i grunden var djupt tragiskt.

Paret Bryntesson längtade ut på landet ifrån den stora tätorten Årjäng. Men de hade inga pengar. De jagade alltså ett hus att hyra. De letade och de letade. Till slut kom Lennart på mannen som borde veta om alla möjliga tomma hus. Till Abeko Konfektion där Lennart jobbade anlände varje dag brevbärare Axelgård. Brevbärare Arne måste vara den som vet hur det ser ut efter linjen.

Jovisst säger Brevbäraren. “Järnvägsstationen i Högelian står helt plötsligt tom och inte tror jag att ägarna vill att det ska stå obebott över vintern.”

Alltså ringer Lennart till Öman å frågar ifall han får hyra huset. “Nej absolut inte.” säger Öman “Du får köpa huset.”

Sedan gick det fort. Trev veckor senare så cyklar Lennart hem ifrån Abeko. Och han cyklar norrut istället för söderut till stora stan Årjäng. Så kan det gå till.

Men det fanns en tragisk bakgrund sa vi. Jovisst, paret Öman hade tre barn. Pojken var gravt handikappad och dog innan han blev vuxen. Vackraste dottern Inga blev plötsligt psykiskt sjuk i tjugoårs-åldern och levde under alla år i Kristinehamn. Helmer o Märta levde för präktiga dottern Lisa. Lisa som alltså drev blomsteraffären i Årjäng var omtyckt av hela bygden.

Och så kom smällen som fullbordade tragedin. Helt utan förvarning dör Lisa i en hjärtattack bara femtio år gammal. Helmer o Märta orkar bara inte mer. De lämnar huset de levt för och bott i under nästan femtio år och sätter sig i en lägenhet inne i Årjäng.

Försöker vi glömma det tragiska så kan Du bara tänka vilka spännande första månader paret Bryntesson hade när de gick på upptäcksfärd i alla skrymslen och vrår. Där fanns mor Märtas damhattar och där fanns spottkoppar ifrån järnvägstiden. Där fanns torkade råttor som fått ström i sig bakom elspisen och där fanns begravningskransar och till och med en riktig dressin.

Faktiskt det slutar inte här. Det finns ännu mer verkligt tragikomiskt.

En dag får vi höra att farbror Öman krockat lite lätt med sin bil. En Renault 16 som inte gjort många mil. Fräckt nog så ringer jag Helmer och frågar ifall han kanske nu slutar köra bil. Att jag i så fall är spekulant. “Nej inte alls” säger Helmer, jag tänker att fortsätta att köra.”

Och jag känner mig bara dum.

Vad händer sen? Efter en månad får vi beskedet att Helmer helt hastigt har dött. Ännu mer tragedi. Givetvis kan jag inte säga nåt mer nu. Döm om min enorma förvåning när änkan Märta ringer och säger att hon hört jag var intresserad av deras bil. “Släktingar i Eda har hört av sig, men Du frågade ju först” säger Märta.

Ärligt talat, vi får ett billigt och redigt hus och vi får köpa en bra bil till ett värdigt pris. Renaulten tillbaka i Högelian! Ärligt talat så var detta välsignat – lever nu som nystartad företagare med inkomstdeklarationer en bit under existensnuminimum.

En liten, liten del av allt som Det Gamla Förrådet har sett. Förrådet fick vara med om när Sara och när Nils växte opp emellan landsväg och järnväg.

Och en del andra ungdomar som delat vårt liv. Förrådet tappade nog nästan takpannan när den fick se att lille Lasse pillade ur växeln på fosterfar Lennarts gamla Taunus som därmed rullade bakåt och blev hängande över perrongen. Ve o Fasa!!

Om Förrådet blev illa till mods eller kanske t o m stolt när Örjan utövade sina graffitikunskaper i sin lilla verkstad lär vi aldrig få reda på.

Med Mera.

Och nu är det alltså slut. Nu är det Nostalgiskt, Patetiskt och Utagerat. Tack Förrådet för all Din goda tid – Nu åker Förrådet i himmelen in…..

Dela det här:

  • Klicka för att dela på Twitter (Öppnas i ett nytt fönster)
  • Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster)

Relaterade

Article by lennart / Hemmaplan Leave a Comment

Vem o Varför?

bison lennartLennart Bryntesson, långtborti skogen i Högelian utanför Årjäng.

Tillbringat mitt liv med att fundera varför o hur.

Nu delar jag mina funderingar med Dig i ett hopkok filosofiska funderingar och företagstänk.

Senaste kommentarerna

Vad jag skriver om

  • BISON (82)
  • bisonbloggen (74)
  • Företagande (17)
  • Hemmaplan (106)
  • politik (69)
  • Uncategorized (72)
  • Utflykter (3)
  • Utmaning till dig (80)
  • Vänner (19)
  • Värderingar (142)

Banvakten – i historien

  • april 2021 (1)
  • mars 2021 (5)
  • februari 2021 (4)
  • januari 2021 (4)
  • december 2020 (3)
  • november 2020 (4)
  • oktober 2020 (5)
  • september 2020 (5)
  • augusti 2020 (4)
  • juli 2020 (5)
  • juni 2020 (4)
  • maj 2020 (4)
  • april 2020 (6)
  • mars 2020 (6)
  • februari 2020 (8)
  • januari 2020 (9)
  • december 2019 (8)
  • november 2019 (4)
  • oktober 2019 (4)
  • september 2019 (4)
  • augusti 2019 (3)
  • juli 2019 (4)
  • juni 2019 (5)
  • maj 2019 (4)
  • april 2019 (5)
  • mars 2019 (3)
  • februari 2019 (4)
  • januari 2019 (4)
  • december 2018 (5)
  • november 2018 (4)
  • oktober 2018 (3)
  • september 2018 (4)
  • augusti 2018 (4)
  • juli 2018 (5)
  • juni 2018 (4)
  • maj 2018 (4)
  • april 2018 (5)
  • mars 2018 (4)
  • februari 2018 (4)
  • januari 2018 (5)
  • december 2017 (4)
  • november 2017 (4)
  • oktober 2017 (2)
  • september 2017 (4)
  • augusti 2017 (4)
  • juli 2017 (5)
  • juni 2017 (4)
  • maj 2017 (5)
  • april 2017 (4)
  • mars 2017 (4)
  • februari 2017 (4)
  • januari 2017 (5)
  • december 2016 (4)
  • november 2016 (4)
  • oktober 2016 (5)
  • september 2016 (4)
  • augusti 2016 (5)
  • juli 2016 (4)
  • juni 2016 (4)
  • maj 2016 (5)
  • april 2016 (4)
  • mars 2016 (4)
  • februari 2016 (5)
  • januari 2016 (4)
  • december 2015 (4)
  • november 2015 (5)
  • oktober 2015 (4)
  • september 2015 (4)
  • augusti 2015 (5)
  • juli 2015 (4)
  • juni 2015 (5)
  • maj 2015 (4)
  • april 2015 (4)
  • mars 2015 (5)
  • februari 2015 (3)
  • januari 2015 (5)
  • december 2014 (4)
  • november 2014 (4)
  • oktober 2014 (4)
  • september 2014 (4)
  • augusti 2014 (4)
  • juli 2014 (4)
  • juni 2014 (5)
  • maj 2014 (4)
  • april 2014 (4)
  • mars 2014 (5)
  • februari 2014 (3)
  • januari 2014 (5)
  • december 2013 (5)
  • november 2013 (3)
  • oktober 2013 (5)
  • september 2013 (5)
  • augusti 2013 (4)
  • juli 2013 (4)
  • juni 2013 (5)
  • maj 2013 (4)
  • april 2013 (6)
  • mars 2013 (4)
  • februari 2013 (4)
  • januari 2013 (4)
  • december 2012 (5)
  • november 2012 (4)
  • oktober 2012 (5)
  • september 2012 (4)
  • augusti 2012 (4)
  • juli 2012 (5)
  • juni 2012 (4)
  • maj 2012 (4)
  • april 2012 (5)
  • mars 2012 (4)
  • februari 2012 (4)
  • januari 2012 (4)
  • december 2011 (5)
  • november 2011 (4)
  • oktober 2011 (5)
  • september 2011 (4)
  • augusti 2011 (4)
  • juli 2011 (5)
  • juni 2011 (4)
  • maj 2011 (5)
  • april 2011 (4)
  • mars 2011 (4)
  • februari 2011 (4)
  • januari 2011 (20)
  • december 2010 (4)
  • november 2010 (5)
  • oktober 2010 (4)
  • september 2010 (4)
  • augusti 2010 (3)
  • juli 2010 (1)
  • juni 2010 (2)
  • april 2010 (2)
  • februari 2010 (2)
  • januari 2010 (1)
  • december 2009 (1)
  • november 2009 (1)
  • oktober 2009 (1)
  • september 2009 (1)
  • augusti 2009 (1)
  • juli 2009 (1)
  • juni 2009 (1)
  • maj 2009 (1)
  • april 2009 (1)
  • mars 2009 (1)
  • februari 2009 (1)
  • januari 2009 (1)

Copyright © 2021 · Education Pro on Genesis Framework · WordPress · Log in