Många som läster denna rubrik upplever nog att dä går kalle uschlinger langsmä hele skrotten.
Andra tycker att det kan se intressant ut. De vet att i den mån vi kan hantera våra kommunala intäkter och kostnader så påverkar det den kommunala ekonomin. Och i sista skedet faktiskt även den kommunala skattesatsen.
Personligen tillhör jag den senare kategorin. Alldeles för mycket påstår nära o kära. På min förra arbetsplats påstod de att jag led av Statistiksjukan.
Mådä.
Kunde inte sova en natt. Låg å räknade. Räknade ut hur mycket pengar vi gör av med i vår lilla, lilla Årjängskommun varje år. Enligt de siffror jag sett så är det fråga om ungefär 600.000.000kr dvs 600 miljoner kronor. Å hur mycket är det då?? Går det att få nån enda begriplig bild av detta.
Så tänkte jag den där natten. Åsså räknade jag får. Jag började år noll – dvs vid Jesus födelse. Du får av mig Ettusen kronor varje dag. När har Du då fått 600 miljoner?
Ungefär år 1640 har Du då fått 600 miljoner kronor!!. Det som vår lilla kommun på 10.000 invånare förbrukar varje år. Med ett annat räknesätt 60.000kr per medborgare.
Vi kan väl vara överens om att det är väldigt mycke pengar. Det är mycke mycke mycke pengar.
Vi kan vara överens om det är ett rejält ansvar för kommunens politiker. Vi kan va överens om att det är ett stort ansvar för alla kommuninvånare att man röstar in rätt politiker.
Nu finns det förstås begränsningar. Det är nog bra det.
För det första finns det något som heter Lagstadgad Verksamhet, dvs sånt som vi enligt Svea Rikes Lag bara måste göra. Där ligger stor del av utgifterna. Mycket stor del ligger även i personalkostnader. Kommunen är största arbetsgivaren i byn.
Men visst är det mycket vi kan göra. Vi kan göra mycket på ett ”kommunalekonomiskt” sätt.
Fast vi kan vi inte göra det på modernt privatekonomiskt sätt. Du vet vad jag menar?!! För den moderne konsumisten så finns ett ord som är viktigare än precis allt annat. Det är ordet RABATT! Förmodligen reklamindoktrinerade så är gemene Svenskson mycket mer beroende av rabatten än av Slutpriset.
Bara lyssna på kafferepet, i bastun eller när vi helt apropå möts. Vi har ett oerhört behov att försvara våra inköp med just – Rabatterbjudandet.
Så fungerar det inte kommunalekonomiskt. Det är slutpriset som räknas. Som vi säger Budgeten måste vara i balans.
Åsså har vi Linda. Vi har vår lilla, stora ekonomichef Linda. Hon som aldrig behöver höja rösten, hon som bara kommer med fakta, hon som är pedagogisk så att alla vi enkelspåriga nissar begriper. Hon bara säger Budgeten ska vara i balans.
Linda har pedagogiskt förklarat hur en Budgetberedning fungerar. Hon påstår att den kan va som en graviditet ”i början är man illamående och det kan sluta med foglossning.”
Håhåjaja
Vi har alltså varit på Budgetberedning för 2020 i dagarna två. Vi har manglat och vi har tuggat. Vi tittar på de stora nämnderna Barn o Utbildning samt Stöd o Omsorg. Nämnder som norpar 400 av de 600 miljonerna. Av den enkla anledningen att vi vill ha BRA Skola, Vård och Omsorg.
Vi vill bygga bostäder och vi vill bygga simhall, Vi vill rusta vägar och vi vill värna kultur. Tänk så mycket vi vill!
Å så stoppar Du mig på gatan och pratar på pensionärers kollektivåkande, sopsortering och upphandlingsunderlag.
Eller precis vad som helst.
Å jag tycker det är JÄTTEROLIGT att bli stoppad och ”attackerad”. Jag har INGA pengar men idag har jag ändå liite insyn och vi kan hjälpas åt att göra vår Kommun ännu mer attraktiv.
Utan andra rabatter än de som goda parkarbetare fixar. För det är nämligen så att Budgeten ska va i balans
ERK DU, MAJA DU, SÅ SKA VI HA’T!
ERK DU, MAJA DU – VAR SKA VI TA’T ? som han sa kloka Gustaf
